Frågor om hälsa och lärande

Det är viktigt att kartlägga hur barn och ungdomar har det i skolan av flera skäl:

• För att identifiera problem: Genom att kartlägga hur barn och ungdomar har det i skolan kan man identifiera problem och utmaningar som kan påverka deras hälsa, välbefinnande och akademiska framgång. Det kan handla om allt från bristande resurser och stöd till mobbning och diskriminering.

• För att utveckla lärandemiljön: Genom att ha en uppfattning om hur elevernas skolupplevelse ser ut, kan man anpassa lärandemiljön så att den bättre stödjer deras utveckling och framgång. Det kan inkludera att förbättra lärarutbildningen, tillhandahålla resurser som teknik och bibliotek samt att utveckla skolans policyer och strategier.

• För att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö: Genom att kartlägga hur elevernas upplevelse av skolan ser ut, kan man arbeta för att skapa en trygg och inkluderande skolmiljö. Det kan inkludera att arbeta för att minska mobbning och diskriminering, främja elevernas sociala och emotionella hälsa samt skapa en kultur där eleverna känner sig trygga att uttrycka sina åsikter och idéer.

• För att främja jämlikhet: Genom att kartlägga hur barn och ungdomar har det i skolan kan man också arbeta för att främja jämlikhet. Det kan inkludera att identifiera och adressera skillnader i tillgång till resurser, utbildning och stöd mellan olika grupper av elever.

Lärande och hälsa är nära kopplade och påverkar varandra ömsesidigt. En god hälsa är en förutsättning för lärande och framgång i skolan, och å andra sidan kan en positiv skolmiljö bidra till elevernas hälsa och välbefinnande.

Det är därför viktigt att alla som arbetar i skolan – från lärare och skolledare till stödpersonal och skolhälsovård – samarbetar och samverkar för att skapa en god miljö för utveckling och lärande. Det innebär att man tar hänsyn till elevernas individuella behov och styrkor, att man främjar en positiv social och emotionell miljö och att man erbjuder stöd och resurser för att möta elevernas behov.

Genom att samarbeta och arbeta tillsammans kan man skapa en skola där eleverna trivs och känner sig motiverade att lära och utvecklas. Det kan leda till ökad prestation och bättre hälsa för eleverna och därmed en positiv spiral av ökat lärande och bättre hälsa.

Sammanfattningsvis är det viktigt att kartlägga hur barn och ungdomar har det i skolan för att förbättra deras skolupplevelse, främja deras hälsa och välbefinnande, skapa en trygg och inkluderande skolmiljö och främja jämlikhet. Ommej appen  är ett fullgott alternativ till många skolors trygghetsenkät men kan också med fördel användas som ett fint komplement inför enskilda hälsosamtal. 

Nedan följer en del av de frågor som mer direkt berör ”hur undervisningen och lärmiljön påverkar elevernas mående”. 

Påstående inleds ofta med ett salutogent påstående som till exempel ”Jag trivs i skolan” om eleven svarar nekande kommer följdfrågor som till exempel ”Jag trivs inte i skolan på grund av… ” med flersvarsalternativ slutligen när eleven sagt att något påverkar hen kommer frågan om frekvens (nedan frekvens) dvs. hur ofta detta sker, frekvensfrågorna kan vara till exempel en flera gånger i månaden, någon gång varje vecka, flera gånger i veckan, varje dag. Därefter följer frågan ” Detta oroar mig, vill jag ha hjälp med, är lugnt ” där eleven kan svara att både oroar och vill ha hjälp (nedan oro/hjälp). 

Elevens upplevda fysiska och psykiska mående  

• orolig eller bekymrad 
• nervös och nedstämd 
• tankar om att avsluta sitt eget liv
• stressad eller pressad
• glad 
• skuldkänslor eller skäms 
• sömn
• mat
• ont magen, huvud
• ork i skolan
• ork efter skolan

Eget beteende i skolan 

• nöjd med mina prestationer 
• klarar av skolan 
• mobbar andra
• är mobbad
• känner mig missförstådd och i skolan 
• håller problem för mig själv 
• att jag vet vad jag ska göra i skolan 
• jag uppnår mina mål i skolan 
• kan koncentrera mig på lektionerna 
• jag tar ansvar för min skolgång och mina läxor 
• jag vågar säga till när jag inte hänger med på lektionerna 
• jag blir behandlad orättvist
• Ibland fantiserar jag om att skada eller straffa någon 
• förstår vad jag ska göra
• inte känner mig nöjd med mina prestationer i skolan
• vet vad jag ska göra i skolan
• blir mobbad eller kränkt 
• mobbar andra 
• koncentrera mig 
• klarar av skolan

Upplevelse av skolmiljön 

• delaktig
• trygg
• sedd
• skolan är jobbig
• trygg på rasterna
• rädd
• trivs
• missförstådd 
• har någon att vara med på rasterna i skolan
• saknar hjälp
• tycker om skolan 
• har kompisar i skolan
• trivs i skolan och i min klass 
• trygg på rasterna i skolan 
• har ork kvar efter skolan att göra andra saker

Relationer till vuxna och andra elever  

• det finns vuxna i skolan eller på min fritid som jag kan prata med om jag mår dåligt 
• det finns vuxna i skolan eller på min fritid som inte är snälla mot mig 
• vuxna i skolan ser mej och hur jag mår
• vuxna i skolan hjälper mig om jag behöver hjälp och om inte jag får inte hjälp med kompisar, klara undervisningen. 
• vuxna som inte är snälla mot mig mobbar, kränker mig, gillar inte hur jag är, gillar inte hur jag ser ut, ignorerar mig, utnyttjar mig. 
• de vuxna som mobbar eller kränker mig fryser ut mej, retar mej. Säger eller skriver taskiga saker, sprider rykten, förlöjligar mig 
• de vuxna som utnyttjar mig tvingar mig att göra saker som jag inte vill, tvingar mig att göra kriminella handlingar, tvingar mig att göra sexuella handlingar
• den eller dessa retar, mobbar eller kränker mig
• den eller dessa hotar mig
• den eller dessa hjälper mig reda ut saker 
• den eller dessa pratar med mig när jag är ledsen
• den eller dessa ser när jag är ledsen 
• den eller dessa bråkar med mig 
• den eller dessa hjälper mig när jag behöver hjälp
• den eller dessa hjälper mig med mina läxor
• finns någon som gör sexuella saker med mig ett alternativ är skolan och klasskompisar

Närvaro, skolk och problematisk skolfrånvaro

• Närvaro / frånvaro 
• Skolk frekvens oro/hjälp 
• Jag är med på alla lektioner under dagen 
• Är inte i skolan pga. skolk, sjukdom, kan inte komma till skolan, har hemundervisning, vill vara hemma, vill inte vara i skolan, kan inte vara i skolan 
• Att jag inte är i skolan beror på att jag skolkar, är sjuk, vill vara hemma, har hemundervisning,  har någon annan som är hemma, är hemmasittare, stannar hemma för att spela datorspel, har tappat intresset i skolan, uppgifterna är för enkla, behöver/vill ta hand om någon som är hemma, blir stressad i skolan och mår inte bra, har svårt att förstå uppgifterna i skolan, har inga kompisar i skolan, hamnar i bråk med andra på skolan, blir mobbad i skolan, har ingen vuxen som bryr sig om mig i skolan, känner mig annorlunda i skolan, är för trött på morgonen, stannar hemma med någon kompis.
• Att jag inte är i skolan oro/hjälp
• att Jag tror det kommer gå bra för mig i framtiden och om inte och oro/hjälp
• får inte vara med på vissa lektioner
• jag eller någon jag känner inte får vara med på aktiviteter i skolan 
• Jag inte får vara med på aktiviteter i skolan som gymnastiken, sånt som kostar pengar, badhuset, någon speciell lektion, kristna högtider eller annat. 

Samt andra områden som t.ex. 

• funktionsnedsättningar och diagnoser
• tvång, ångest, fobi, missbruk
• utsatthet på nätet
• våld i ungas relationer
• hedersrelaterat våld och förtryck
• boendemiljö
• familjekonstellationer 
• uppfostringsstrategier
• kontakt med andra verksamheter som polis, socialtjänst, kurator, habilitering, bup