Hur bidrar Ommej till det brottsförebyggande arbetet?

I juli 2023 träder den nya brottsförebyggande lagen i kraft. Enligt denna ska varje kommun ta fram en lägesbild över brottsligheten och utifrån detta ta ställning till behovet av åtgärder samt besluta om en åtgärdsplan. Kommunerna ska också ta ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet och inrätta en samordningsfunktion. 

Då barn och unga är en indikator över framtidens samhälle, som de också förväntas att både förvalta och bidra till, är det avgörande att förstå och uppmärksamma deras situation. Det är i detta skede möjligheten är som störst att påverka ett samhällsproblem som i dag kostar miljarder. Det brottsförebyggande arbetet bygger på att man utför orsaksanalyser av olika sammanhang, för att förstå vilka av dessa som leder till brottslighet. Men för att lägga resurserna på rätt insatser är det viktigt att allt brottsförebyggande arbete utgår från hur verkligheten faktiskt ser ut. Detta kunskapsbaserade arbetssätt handlar om att veta vad, varför och hur brottsproblem uppstår samt att analysera vilka tänkbara faktorer som kan leda till att ett brott sker. Hur samlar vi då in och analyserar den informationen på ett systematiskt och sanningsenligt sätt?

Ommej är en digital tjänst som möjliggör en förflyttning från en reaktiv behandling av psykisk ohälsa och avvikande beteende hos barn och unga, till ett tidigt och proaktivt förhållningssätt. Ommej skapar en sanningsenlig kartläggning av barnets tillvaro, från barnets perspektiv, vilket ger samhällsaktörer effektivare beslutsunderlag och ökad kvalitet på insatser. På så vis innebär en investering i Ommej ett systematiskt arbete för ett bättre socialt och ekonomiskt resultat över tid. Denna systematik ökar offentlig sektors kapacitet att omsätta politiska mål till verklighet, där målgruppen får bättre utfall medan samhällskostnader minskar. 

 Ommej identifierar risk- och skyddsfaktorer inom alla nivåer, nedan presenteras några; 

  • Individnivå – Kön, NPF, trots, ilska, överaktivitet, impulsivitet, koncentrationssvårigheter, medkänsla, skuld och ånger. Problemlösning, prestationer, engagemang, framtidstro, hämndkänslor, tvång, katastroftankar/tappa kontrollen, rädd för att dö, aggressivitet, fysisk hälsa, relation till kompisar, eget droganvändande, kontakt med polis, kriminalitet, blir kontrollerad, kontrollerar, kvinno/partner – syn, svartsjuka, markörer för att passa in, upplevelse av att passa in, oro för pengar, nikotin / droganvändning, debutålder, skyddspersoner/riskpersoner, hot om våld/tvång, innanförskap och tillhörighet,  bär på hemligheter som innehåller konsekvenser för själv eller annan om röjda.
    • Om risk förekommer följs dessa av frekvens kopplat till allt ovan. 
    • Om risk förekommer följs dessa av fråga om barnens/ungdomen upplever oro och/eller önskar hjälp kopplat till allt ovan. 
  • Familjenivå – miljö, uppfostringsstrategi, tillsyn/monitoring, föräldrars Intresse/engagemang, stöd. Konflikter, uppfostringsstrategi, förekomst av kriminalitet, droganvändande i familj, övergrepp, alla former av våld, kontakt med polis, psykisk sjukdom, familjesammansättning, skydds- och riskpersoner, stress, ekonomi.
  • Om risk förekommer följs dessa av frekvens kopplat till allt ovan. 
  • Om risk förekommer följs dessa av fråga om barnens/ungdomen upplever oro och/eller önskar hjälp kopplat till allt ovan. 
  • Skolan – Skolprestationer, skolanknytning, mobbar eller utsätts för mobbning, skolfrånvaro/närvaro, ofrivillig frånvaro, skolk, skolprestation, kompisrelationer, lärar-/vuxenrelationer, upplevelse om eget beteende. 
  • Om risk förekommer följs dessa av frekvens kopplat till allt ovan. 
  • Om risk förekommer följs dessa av fråga om barnens/ungdomen upplever oro och/eller önskar hjälp kopplat till allt ovan. 
  • Närsamhälle – ekonomi, umgänge med kriminella, utsatthet för tvång, kontroll, bära på hemligheter. Fritidsaktiviteter.
    • Om risker förekommer följs dessa av frekvens kopplat till allt ovan. 
    • Om risk förekommer följs dessa av fråga om barnens/ungdomen upplever oro och/eller önskar hjälp kopplat till allt ovan. 

Referenser

BRÅ, Orsaker till brott bland unga och  metoder att motverka kriminell  utveckling En kunskapsinventering. David Shannon, Jonas Ring. 2009 

BRÅKartläggning och lägesbild i lokalt brottsförebyggande arbete. Carl Gynne, Greta Berg, Charlotta Gustafsson och Roger Karlsson. 2021

BRÅ rapport, Kriminella nätverk och grupperingar. Daniel Vesterhav och Lars Korsell.  2016:12

BRÅ rapport, Relationen till rättsväsendet i socialt utsatta områden. Johanna Skinnari, Fredrik Marklund, Erik Nilsson, Christian Stjärnqvist och Daniel Vesterhav. 2018:6

BRÅ rapport, Skolundersökning om brott 2019, Om utsatthet och delaktighet i brott, Sara Westerberg. 2020.11

Socialstyrelsen, Bedöma risk och behov för barn som begår brott eller annat typ av normbrytande beteende. 2019 (utifrån Andershed & Andersheds skrift; Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga: Att använda teori och forskning i praktiken).

Socialstyrelsens handbok, Barn och unga som begår brott och allmänna råd (HSLF-FS 2019:30) om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare.  2020-2-6597  

Socialstyrelsens kunskapsstöd, Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende Kunskapsstöd för socialtjänsten. 2020-2-6577

Socialstyrelsens allmänna råd, om handläggning av ärenden som gäller unga lagöverträdare. HSLF-FS 2019:30

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev. Det kommer ungefär en gång i månaden och innehåller tips om webbinarier, intressanta initiativ och nyheter i Ommej.







    Om du anmäler dig till nyhetsbrevet godkänner du att vi lagrar dina uppgifter och får kontakta dig i marknadsföringssyfte.